Graviditet, Ibs & Självkänsla
10:25:00 Om Mig » Kommentarer(17) «
Jag går sällan in på riktigt personliga saker här i bloggen, men jag behöver skriva av mig och känslan att veta att det faktiskt är några personer som kommer läsa detta ger mig mod och stöd. Jag söker ingen sympati, jag skriver detta för mig själv och för Lo. ♥
Ibs, jag lever med Ibs. Har gjort det länge, men såklart inte vetat om det. Jag har sökt hjälp i många många år, ätit mediciner men inget har hjälpt. Det var sommaren 2010 som jag tillslut på min egen hand hittade vad som var fel med min mage. När jag insåg att det var en typ av tarmsjukdom så förstod jag också varför mina problem var som dem var, varför det var så svårt för mig att bli bättre. Det finns ingen medicin som hjälper, men det finns såklart hjälpmedel. Vissa personer blir tex bättre av att äta mycket fibrer, vissa ska äta lite, vissa behöver endast tänka på att äta mer regelbundet - ja ni hänger med. Jag har testat mycket genom dessa år, först och främst för att jag trodde det var någon typ av allergi - laktos mm.
Sommaren 2010 var vidrig om jag får säga det själv, jag hade ständiga smärtor i magen och många gånger var jag tyvärr sängliggandes. Jag missade arbete och mådde otrolig dåligt av detta, både psykiskt och fysiskt. Men vändningen kom...
Graviditet, Oktober 2010 plussade vi. Ett lyckligt men oväntat litet plus. Det var aldrig någon tvekan, vi ville ju ha barn och vi ville ha detta lilla barn ♥ I och med graviditeten och mitt illamående som var med från v.6-12 ca så var mina mat rutiner tvungen att ändras. Att äta regelbundet, bra och ofta var ett måste om jag skulle klara mig ifrån toaletten.
Och magen blev bättre, för varje vecka som gick så hade jag mindre problem. Jag åt otroligt bra, och då menar jag inte bara nyttig mat utan jag åt en rejäl frukost, frukt innan lunch, en bra lunch, frukt efter lunch, middag, kvällsfika. Precis vad jag och Loppan i magen behövde. Det sägs också att hormonerna i kroppen som kommer under en graviditet kan hjälpa på många sätt, så jag tror innerst inne att maten och hormonerna gjorde min mage så bra.
Självkänsla, har väl aldrig varit på topp. Däremot så kom väl det största fallet under första året på gymnasiet då jag blev otroligt dåligt av mina ppiller, dödsångest kan man också säga. Jag förstod däremot inte förrän efteråt hur illa jag mådde. Jag blev otroligt osäker och ville mer än gärna bli benigt smal. Graviditeten räddade mig igen, för första gången som jag kan minnas så kände jag mig otroligt fin & vacker. Jag var nöjd med min kropp och jag mådde otroligt bra. Den känslan att må så bra med sig själv är faktiskt helt otrolig. Jag trodde nog aldrig att det skulle kännas så bra att må så bra, men det gjorde det.
När Lo kom. Efter att Lo föddes så fortsatte den underbara känslan, men det blev såklart ännu bättre. Jag mådde fortfarande bra med mig själv, trots hängig mage, bristningar och megaboobs, att bli mamma till världens finaste dotter gjorde såklart sitt, jag levde på moln, Ibs var fortfarande spårlöst borta och jag bara njöt. Sommaren 2011 var helt magisk.
Och nu då? Ja, nu är vi här - dit jag ville komma. Såklart finns det nackdelar också, efter att Lo kom och efter att hon har blivit större och kräver mer så sätts mina egna behov på sidan. Maten har blivit lidandes vilket tyvärr har inneburit att Ibs är tillbaka, varje dag kan jag känna att det blir värre igen. Ännu är jag långt ifrån sommaren 2010 men om jag fortsätter att slarva på det här sättet så vet jag hur denna sommar kommer vara. Jag blir så arg på mig själv, förstår inte vad jag utsätter mig för. Men jag tänker i nuet, jag tänker inte på att det kommer komma konsekvenser på mitt mat intag.
Såklart gör detta också att min mage blir som ett uppsvälld ballong, ont och ballong är verkligen ingen bra kombination för självkänslan. Jag blir ledsen när jag tittar på magen min i spegeln och ser den där ballongen, den hör inte hemma där och jag känner mig inte vacker på utsidan längre. Det är tragiskt, för jag vill inte känna så - jag kämpar för att hitta det igen och ibland går det men det blir mer och mer sällan. När jag tänker på förlossningen med Lo så blir jag sådär varm och lycklig igen, då känner jag mig stark och vacker men sedan försvinner det.
Så nu ska jag kämpa igen, jag ska göra mitt bästa för att göra magen och Ibs:en bra igen, jag ska träna hälsosamt och jag ska träna på att kolla mig i spegel och gilla det jag ser. För det är en sådan mamma jag vill vara, en mamma med självförtroende och bra självkänsla ♥ Det är så jag vill att Lo ska växa upp. Jag ska göra allt, för mig själv och för min familj.
Jag kan, jag vill och jag ska ♥.
Så starkt av dig att skiva Linnea! Jag har aldrig träffat dig men läser din blogg varje dag! Du verkar vara en sådan himla fin person och du verkar vara sådan otroligt bra mamma till Lo och hon är ju gudomligt söt din lilla dotter! Tänk på att du är en fin person, en riktigt bra mamma och att du är stark! Allting kommer att bli bra och allt ordnar sig!
Vackra underbara du! Jag känner igen mig mkt i texten. Många upp och ner perioder, även fast jag inte lider utav samma sak så är de mkt som stämmer in. Du är en fantastisk person som vi bara längtar efter att få träffa igen. Leah får ibland se bilder på Lo och blir då helt till sig och st
Hmmm..Leah som var och tryckte på telefonen där ;) de jag skulle skriva var att när jag visar henne bilder på Lo så börjar hon att tokvifta med händerna och säger "hej hej hej hej"! Så vi saknar er jättemkt! Och snart ses vi igen <3
Tack för att du delar med dig. Låter inte som att du haft det lätt direkt. Hoppas att du lyckas ändra dina matvanor nu och att du får må bra framöver. Visst är det fantastiskt hur mycket våra små kan påverka våra liv.
Kom på nu att jag glömt att svara på ditt mail. Fy på mig! Självklart får du beställa enligt önskemål. Ska svara dig så fort min Theo somnat:) Nu blir det lunchlagning. Kram
Du ÄR fin Linnéa, både på in och utsidan!!!! Kram!!
Men ååh, ska du ha mig att gråta igen?! Två gånger på en dag?! Du är så otroligt vacker på alla sätt och vis. Men jag av någon vet exakt hur det är... men vi är starka, vi fixar det här!!
Ang ibs så är det något jag har funderat på i många år om jag har också.. i samband med att jag fick min fobi så pajjade min mage också.. kanske de jag har.. ? Får prata med dig om det någon gång.
Du är är BÄST!! Är så glad att du bloggade om twilight och hamnade på förstasidan just den där dagen! <3
Älskade hjärtat mitt, du e den bästa och finaste som finns! Känner med dig i det du skriver.. Som du vet är ju min mage knäppis i bland, dock inte alls så kraftigt. Jag vill att du ska veta att jag alltid alltid alltid kommer finnas här för dig och Lo ni betyder så otroligt mycket! Jag älskar er såååååå
vad jobbigt med magen :/ ordning på matfronten nu! inget fusk! :) du är hur fin som helst och en toppenmamma, så dålig självkänsla har du ingen anledning att ha! :) kram på dig!
Starkt av dig att skriva om detta Linnéa!
Jag har också ibs sedan väldigt många år tillbaka, så jag vet hur tufft det är. Är som dig och har testat det mesta, och ätit många olika sorters mediciner för att få bukt med magen. Min ibs är tyvärr inte längre bara en ibs, och graviditeten har i mitt fall gjort det hela mycket sämre.. :/
Så starkt att skriva ut och blotta dig för så många!
Kämpa på så kommer du nå dit du vill!
kram
Vad starkt av dig att berätta allt detta! Jag kan säga att jag har en sjukdom också, en tarmsjukdom. Chrons sjukdom. Dock vet man vad det är så jag får äta mediciner, väldigt starka mediciner som även innehåller små mängder av cellgifter, jag måste trots min graviditet äta detta då man anser det är farligare för barnet att jag får ett skov än att jag fortsätter med mina mediciner. Jag har haft många sjukhus besök och varit inlagd många gånger pga min sjukdom, och jag vet hur det känns att ha problem med magen. Det är verkligen inte kul! Jag mår dock bra nu men det är medicinerna som håller det under kontroll.
Jag hoppas verkligen att din IBS kommer ge med sig och att du kommer att få må bra igen.
Och Linnea, du är jättefin! Även att jag inte känner dig personligen utan bara läser din blogg så tycker jag du verkar så otroligt fin, och du är jättevacker, och härlig på alla sätt och vis. En fantastisk mamma verkar du även vara. Skickar en stor kram till dig.
Fint och starkt skrivit av dig vännen. Jag vet har jag läst många gånger att du haft ont i magen och att de krånglat, och jag vet hur det är. Jag har alltid haft problem med min mage, sålänge jag minns. Men de vet ju tyvärr inte vad de beror på. Ibland är det bra jättelänge och ibland mår jag riktigt dåligt. Får spendera timmar liggandes i sängen med att ha ont och svettas och skakas, och det är inte alltid lätt när man har barn.
Efter min tjocktarmsinflamation så har det blivit ännu värre.
MEN du är vacker Linnéa! På alla sätt och vis. Jag minns dig alltid som tjejen med ett leende på läpparna, även om du som alla andra var skoltrött och trött ibland. Men alltid glad och alltid så go och härlig!
Starka fina du!
:) Du gör det bra!!!!
Kram!
Du är alltid vacker Linnéa. Det har du alltid varit och kommer alltid att vara!
Kram!
Åh vilket inlägg Linnéa, starkt skrivet! Så vill jag säga att jag har ALLTID tyckt att du är otroligt vacker! Och vet att de finns MÅNGA som håller med mig, kram på dig!
Jag vill bara säga TACK. Efter att ha läst ditt inlägg och läst länken om Ibs så har jag äntligen kommit fram till att det är ju det här jag har. Jag är inte glutenallergiker eller laktosintolerant. Det är ju Ibs jag har. Så mycket stämmer in på mig på beskrivningen av sjukdomen, och nog för att jag märkt vad det är jag mår bättre av (bra matvanor och motion) så har jag äntligen fått ett namn på det. TACK! :D Och tack för en inspirerande blogg!
Jag vet hur det känns. Jag tror att jag också ha det, min mamma har det och det är ju ärftligt. Ibland kan jag äta vad som helst och ibland ingenting. Får jätte ont i magen, det känns nästan som värkar, det gör jätte ont, släpper, sen gör det jätte ont, och släpper och jag måste till en toa direkt verkligen. Har länge funderat på vad det kan vara men har inte gjort någon utredning men är helt säker på att det är ibs. Under mina graviditeter har det tyvärr blivit sämre...
Men vad skönt för dig att du iallafall vet hur du kan få magen bra. Du klarar det, tänk på vad mycket bättre man mår när magen inte krånglar.
