Har fått frågan hur det går med amningen.. Först och främst vill jag tacka för allt stöd ni gav mig då amningen inte var bra. Ni tipsa också om massa kanonbra saker för att få igång det igen!
tack, ni läsare är verkligen helt underbara ♥

Sedan vill jag också skriva att det är helt mitt fel att det från början blev som det blev, flytta när man har en nyfödd var verkligen ingen bra idé, iaf när det kommer till stress och amning. För självklart blev jag både stressad och trött av allt som skulle göras och allt vi gjorde.

Som i kanske förstår så ammar jag inte längre :( efter att Lo inte fick i sig tillräckligt med mat så gjorde jag allt jag kunde för att få igång amingen men det kom aldrig någon mer mjölk. Jag både pumpade och försöka amma oftare så att detr skulle rinna till igen men ingen skillnad. och nu idag tyvärr så finns det nästan ingenting.

Lo får såklart all mjölk jag har men det är max en måltid om dagen nu.

Jag känner mig jättebesviken på mig själv, jag hatar att jag inte slappnde av mer och jag tycker det är jättetrist, eftersom jag verkligen ville amma Lo.

Däremot så är jag såklart glad att jag har kunnat amma i en månad iaf, och för mig är det viktigast som ni såklart förstår att Lo mår bra och får i sig den mat hon behöver! Det är ju viktigast.

Så nu vet ni hur det ligger till, kram! ♥